En paus mitt i julstöket, en bukett tulpaner inhandlades och min lilla släkt samlades på tredje våning, i ett hus mitt emot Fredriksbergskyrkan, utmed Holländergatan i Falköping. 

En födelsedag skulle firas. En person som säkert många gånger kände (precis som en annan kan känna ibland) sig väldigt, väldigt ensam. 

Kerstin var en person som var ansvarstagande. 

Singel hela sitt liv

Barnlös 

Trogen sitt jobb

Storasyster till 4 syskon. 

Uppväxt i en ganska fattig men kärleksfull familj. 

Hon var dessutom min extramormor. 

De åren jag gick på gymnasiet var det hon som tog mig under sina vingars beskydd. Såg till att när jag behövde någonstans att komma undan. Då fick jag komma till henne. 

Varm saft och memory det var stående, varje gång jag kom. 

Varje jul i flera års tid fanns hon med. Satt med runt köksbordet tillsammans med mormor, Stig mamma, pappa, Oskar, Bengt och jag. 

Var den som höll sig vaken med mig och Oskar till Kalle Ankas julafton. Var den som inte gav sig på den årliga julklappen, pusslet förrän det var klart. 

Fast hon är min mammas moster så stod hon mig nära. En person som jag älskar men som jag heller inte vill bli som... leva ensam hela sitt liv. Inte vara med om att få egna barn, inte få några barnbarn... inte ha någon att dela glädje och sorg med. 

Kvällen den 13 januari, passerat 80 år, dement och cancersjuk avled min extramormor min vän. 

Jag vet! Jag vet att hon har det så mycket bättre där hon är nu... vem vet? Kanske sitter hon på ett rosa moln, som föreståndarinna på himlens äldreboende med ett korsstygn framför sig och tänker, här har jag det bra... Här kan jag dricka obehindrat med varm saft, titta ner på mina syskon och på min familj och veta att vi ses snart igen! 

All kärlek <3 

Dagarna går så fort!

Jag har nog världens bästa fritidsintresse & Världens bästa extrafamilj.

I fredags efter jobbet, tog jag mitt pick och pack och bar mig iväg till Otterbäcken där mina underbaringar bor. 

Fullt hus är det, men det spelar ingen roll! Den kärleken de sprider hela familjen är helt underbar. Ungarna är fantastiska och Annelie och Henrik... ja... jag finner inga ord! 

Jag tycker så galet mycket om er!

Mat, prat och sen tag vi med oss nästan hela hurven till Kristinehamn där Casanovas skulle spela. 

Vilken kväll... Kristinehamn levererar varje gång! Det är helt klart värt den långa resan. 

Tack till alla er jag får dansa med, tack casanovas och återigen Tack ni människor som sprider kärlek. 

På vägen hem sitter jag och Emma och sjunger, Erik försöker sova i bak i bilen och när vi passerar Vänern frågar jag Emma om vi ska nattabada. Ja säger hon men vi stillar oss.. 

Kommer hem till ett fullt hus, pussar godnatt på mina guldklimpar, duschar och går och lägger mig på en luftmadrass. Ja, man tager vad man haver men ni vet ju alla hur det är att ligga på en luftmadrass. Knorrigt! 

Vaknar i detta kollo av att vi helt plötsligt ligger tre personer på madrassen och ölandsskänslan är tillbaka. Vänner, värme och kärlek. 

Kommer upp till Frukostbordet 13 personer och nybakt bröd. 

Efter frukost bestämmer vi oss för att vi ska bada. Sagt och gjort! Jag, Emma, Ludvig och Oliver tar med oss handduk och sen ger vi oss iväg... Kallt men oj vad glad jag är att jag gjorde det! Minst sagt uppfriskande... 

Efter kladdkaka och sista mys i soffan åker jag och Emma hemmåt för att ladda om och dansa i borås. 

Sista natten med Philip i Expanders. 

Expanders är ett sånt ödmjukt gäng, glödjespridare utan dess like. Spelglädje och mina tårkanalsöppnare... 

Det finns inget band som kan förmedla den känslan som expanders gör i Fix You. Philip, så galet tråkigt att du lägger ner. En fantastisk röst, fantastisk person och ja... jag finner inga ord! Jag hoppas att du får all lycka i världen och att vi möts igen, någonstans, någon dag. 

Till er andra i expanders... keep on! ❤

Efter tårar skratt och kramar sa vi Hej då till samtliga grabbar.  Ja, lilla kindbergsfamiljen var faktiskt också där. Alla utom Conny som blivit pappa igen! 

Utkörda av de otrevliga vakterna åker vi hem... en ganska tyst och däven bil... 

Danserna var helt fantastiska och nu skiner solen utanför mitt sovrumsfönster.  Klockan är 13.05 och jag ska gå upp. 

Puss till alla er där ute, ni förstår inte hur mycket ni betyder...! 

Har hänt massor sedan sist. 

Bytt jobb, krossat hjärta, avslutat jobb, börjat ett nytt, massa nya vänner... underbar dans!

Ja inlägget skulle bli hysteriskt långt. Därför lämnar vi allt bakom oss och startar med ett nytt gott år! 

Puss!