Rakt ut i natten...

Här kommer natten igen 
mörkret smyger över taken, 
som en kär gammal vän 
bara månen är vaken. 
Är det jag som blivit äldre 
eller är det nånting här, 
allting faller omkring mig 
allt ramlar isär 
alla drömmar som vi hade 
var är dom nu? 
Vi lever på lånad tid 
och allt har ett slut 

Jag lämnar gatorna och husen 
människorna och ljusen, 
tårarna och skratten 
kör rakt ut i natten. 
Dom förlorade åren 
som bara flöt förbi 
som vågor på ett vatten, 
kör rakt ut i natten 
rakt ut i natten 

En gammal sång på min radio 
nåt om att mötas igen, 
nåt om hjärtan som brister 
den stora kärleken. 
Jag borde väl känna nånting 
men allt känns bara tomt 
all denna skönhet omkring mig 
men ingenting gör längre ont. 

Tusen steg har jag gått. 
Tusen ord har vi sagt,
men ingen betyder 
någonting inatt. 

Jag lämnar gatorna och husen 
människorna och ljusen, 
tårarna och skratten 
kör rakt ut i natten. 
Dom förlorade åren 
som bara flöt förbi, 
som vågor på ett vatten. 
Kör rakt ut i natten 
rakt ut i natten.

I vems famn...

Det är vår, fåglarna kvittrar, utedanserna börjar dra igång, Påsken kom och gick, det är 20grader ute nästan varje dag. Varför är inte jag glad och lycklig?
Varför ska precis allt hända på en gång? Folk blir sjuka, det händer olyckor, jag blir sjuk, det strular, kompisar försvinner ur ens liv, ja det är bara skit just nu!
Men det kan man ju inte visa, då är man dum och egoistisk som bara tänker på sig själv.
Såg kanske lugn ut på utsidan för några månader sedan, men jag slöt mig mer och mer. Nu exploderar det innom mig och jag vet inte vart jag ska ta vägen!
Och jag menar inte att låta sur och tvär, och jag ber så mycket om uräskt!
Det är inte alls meningen att vara sån, och jag vill inte vara en sån person!
Jag vill vara glad och sprallig, lycklig och rolig. Men just nu orkar jag inte... Jag försöker göra så gott jag kan på alla mina uppdrag men det är inte alltid så lät att visa sina bästa sidor när de dåliga bara bubblar över!
Just nu är allt skit, är det inte altzheimers så är det canser. Är det inte kompisars kärleksproblem så är det trafikolyckor. Är det inte en trasig bil så är det en hund som förstör hela det rensade stenpartiet. Är det inte jobb så är det hembygdsföreningen.
Trots att det är vår, grönt och liv så känns det som höst, svart och död...
Med sorgetårar
/M

Leva livet

En del veckor, dagar, helger är bättre än andra!
Helgen, helt fantastisk. Wahlströms på lördagen, grillkväll hos Karin på söndagen.
Måndag, vad ska man säga? Jag älskar mitt jobb! Det är så skönt att få rå om barnen och tänka på något annat för en stund, fast denna vecka antagligen kommer att ta livet av mig... jobb hela måndagen, jobb hela tisdagen, hela onsdagen, hela torsdagen ledig fredag? Vet inte än. Ursäkta om jag gnäller men vi snackar 9-19 jobb! inte helt okej alltid...

Varför ska man vara så himla possetiv till allt och alla. Hur kommer det sig att det alltid är någon jäkel som har det lite sämre? Hur kommer det sig att vi människor helatiden ska tävla om vem som mår sämst? Vem som har ätit minst, vem som har störst kärleksbekymmer, vem som har mest ont, vem som har sovit minst? Jag kan ärligt säga att jag är sån... Men ibland vill man ha någon som bara tycker synd om en, som stöttar och kramar men då kommer kommentaren, "ja men jag har bara ätit en kaka idag" eller "jag sov bara 2 timmar inatt". Tröttsamt! Men alla är sånna, tillochmed du! 

 Var ute och cyklade för första gången idag. Så skönt! Bullen blev glad och nu ligger hän deckad i soffan =) Han är så söt, antagligen mannen i mitt liv! Om man nu kan ha hundar som det!?
Skönt att cykla och resna huvudet en stund!

Nu ska jag springa upp till min säng som har väntat på mig hela dagen så jag säger GOD NATT och SOV SÅ SÖTT!

Käärlek!
RSS 2.0