Kan bara säga att dagen inte alls har vait på topp!

Det är så fruktansvärt jobbigt, sms, msn, kramar, blickar, att du är i närheten!
Mitt hjärta krossas om och om igen!
På utsidan kanske jag verkar som en tuff brud i "lyx"-förpackning, men på insidan är jag en vek, svag, rädd och osäker brud i "lyx"-förpackning!

När till och med barnen pratar om det, det klart att det känns jobbigt, och jag känner mig glömd...

Det syns så mycket, man märker så väl, du kanske inte tror det men så det är!


Nu kommer ännu en sömnlös natt, det är inga mardrömmar längre, det är verklighet!

Sov Gott!